Vårt undermedvetna fattar beslut om vi är säkra eller inte långt innan vårt medvetna tänkande hinner med. Upplevs omgivningen som osäker eller obehaglig sätter nervsystemet instinktivt igång kroppens hotrespons genom att skicka ut stresshormonet kortisol i blodomloppet, vilket leder till att vi instinktivt försöker hitta sätt att ta oss därifrån och att vi tolkar det som sker i omgivningen mer negativt. Ett neutralt ansiktsuttryck hos någon kan exempelvis uppfattas som kritiskt, hotfullt eller argt. Ett vardagligt ljud kan uppfattas som oroande eller svårt att uthärda.​Stress eller lugn och ro​När kroppen är i konstant stress eller trauma (kroniskt hotläge), stängs funktioner som social kommunikation, empati, matsmältning, immunförsvar och logiskt tänkande i pannloben ner. Kroppen prioriterar ren överlevnad. Först när nervsystemet signalerar "faran över" och går in i  lugn-och-roläge, parasympatikus, kan kroppen återuppta läkningsprocesser, rationellt tänkande, socialt engagemang, empatisk förmåga  och personlig utveckling.

I relation till livet i naturen är människan  ett förhållandevis svagt, långsamt och sårbart flockdjur. Ensam är inte stark i flockdjurets värld. Vår biologiska överlevnad har alltid hängt på att vi kan samarbeta och skrämda och stressade människor har svårt att samarbeta, men vi kan hjälpa samarbetsförmågan på traven.Vi kan skapa lugn och förtroende genom att exempelvis använda en mjuk, melodisk röst (prosoi), ett öppet ansiktsuttryck och kroppsspråk, signalerar  till andras nervsystem: "Jag är inte ett hot, du kan slappna av."​

1.Rumslig karaktär som stödjer känslan av trygghet​​.

Siktlinjer och rumsplacering. För att nervsystemet ska känna sig tryggt i ett rum behöver det undermedvetet ha kontroll över omgivningen utan att anstränga sig.

2. Utblick & skydd. Placera alltid sittplatser och sängar så att du har en fast vägg bakom ryggen och fri sikt mot dörrar och fönster. Att sitta med ryggen mot en öppen yta eller en dörr triggar igång en mikrostress i nervsystemet eftersom du inte kan "se faran komma".

3. Visuellt buller; Röriga rum, starka kontraster och stökiga öppna hyllor tolkas av ett stressat nervsystem som kaos och hot. Dold förvaring och rena linjer ger hjärnan en chans att vila.2.Rumslig karaktär som stödjer visuell och taktil trygghet​.​

4. Organiska former och biofilisk design. När vi vill bygga bort fysisk stress i kroppen visar forskningen att naturen är vår absolut bästa guide. Detta kallas biofilisk design. Mjuka kurvor framför skarpa hörn. Evolutionärt förknippar våra hjärnor skarpa, spetsiga vinklar med hot (tänk tänder, klor, vassa klippor). Runda möbler, välvda dörröppningar och mjuka former skickar omedelbart signaler om säkerhet till den primitiva hjärnan.Naturliga materialTaktila ytor av rent trä, sten, ull och lera sänker bevisligen hjärtrytmen och kortisolnivåerna när vi rör vid dem. Plast och högblanka, kalla ytor har motsatt effekt.​​3.Rumslig karaktär som stödjer trygga sociala relationer.

​5. Belysning och akustik som känns välkomnande. För att stödja det "sociala engagemangssystemet" måste rummet underlätta för oss att läsa av varandras ansiktsuttryck och höra varandras röster tydligt utan ansträngning.

6. Det melodiösa ljudet (Akustik). Hårda ytor skapar eko och efterklang, vilket döljer de mjuka, melodiska frekvenserna i en mänsklig röst. Genom att använda ljuddämpande textilier, mattor och akustikpaneler i trä skapar du ett rum där röster låter varma och trygga.

7. Det vänliga ansiktet (Belysning). Skarpt ljus direkt uppifrån (som klassiska kontorslysrör) skapar mörka skuggor i ögonhålorna och under näsan på folk, vilket gör det svårt att läsa av subtila ansiktsuttryck. Nervsystemet blir då misstänksamt. Lösningen är ett varmt riktat ljus i ögonhöjd (bordslampor, golvlampor) och varm belysning som efterliknar solnedgången, vilket stimulerar melatonin och ger lugn och ro.​​​