Artiklar innehåll
PLATSENS MAGI
& HJÄRNANS MASKINERI
"Platsen, sinnet och kroppen är inte åtskilda; En själfull omgivning som ger dig tankar som får dig att må bra, resulterar i ett undermedvetet program som därefter formar din personlighet. Det handlar inte om någon mystisk kraft; alla har potential att förändra sin personlighet och sitt liv"
Joe Dispenza
Varför trivs vi bättre här än där?
Vad är det som gör en plats trivsam eller otrivsam? Obehaglig eller rentav magisk? Den frågan har arkitekt Annika Brommesson funderat över under en stor del av sitt yrkesliv. Hon har följt forskning i vitt skilda ämnen som filosofi och psykologi, hjärnan, nervsystemet och den mänskliga dimensionen för att finna svar på gåtan och sammanställt resultatet i sin kommande bok Platsens Magi, som utforskar och förklarar vad som gör att vi trivs bättre på vissa ställen och hur dessa insikter kan påverka våra liv. Den är avsedd som en vägledning för både yrkesverksamma och för dem som vill förbättra sina egna miljöer.
Karaktären betyder allt
Det är viktigt att förstå att karaktären och egenskaperna hos de platser vi vistas på har en betydande inverkan på vår hälsa och livskvalitet. Att reflektera över hur vårt hem bidrar till den återhämtning vi behöver, hur vår arbetsmiljö påverkar vår sociala förmåga och prestation, samt hur träningsmiljön kan optimera våra träningsresultat.
Platsers karaktär har förmågan att väcka känslor av inspiration och trygghet, men också av stress och oro. Känslor som startar reaktioner, som leder till beslut, som avgör hur vi agerar och hur lyckosamma vi upplever oss vara.Varje handling vi utför sker på en specifik plats, vars egenskaper och karaktär har direkt påverkan på hur väl vi mår och presterar. Forskning visar att vi generellt presterar bättre i vackra och natursköna miljöer.
Genom att förstå varför vissa miljöer är mer tilltalande än andra kan vi bättre utforma platser som främjar välbefinnande och prestation.
Platskänslan och nervsystemet
Under hösten ser vi fram emot att publicera en rad tvärvetenskapligt baserade artiklar ur boken, med ämnen som tycke och smak, trygghet och stress, och känslan av att vara hemma. Vi startar med en artikel om tycke och smak – flodhästen i vardagsrummet.
Vill du veta mer om hur platskänsla och hemkänsla påverkar oss, följ oss här!
.jpg)
TYCKE & SMAK
FLODHÄSTEN I VARDAGSRUMMET
"Skönheten finns i betraktarens öga, men samtidigt djupt i våra gener. Genom evolutionshistorien har det friska och hela varit sällsynt. I tider av hård kamp för tillvaron och ond bråd död var överflöd och prakt en symbol för fruktbarhet, hälsa och förmåga att skydda sin avkomma"
Annika Brommesson, Platsens Magi
Skönhet & överlevnad
Studier på Karolinska universitetssjukhuset visar att den personliga smaken endast till en mindre del är resultat av personlig eller kulturell bakgrund, utbildning eller trender.
Det vi dras till, tycker är vackert eller fult, har huvudsakligen att göra med sådant som genom hundratusentals år har ökat våra chanser till överlevnad och reproduktion. Att vi föredrar ljusa varma rum, rena lakan, fräscha frukter och välskötta djur framför motsatsen, kan till största delen förklaras med att det varit evolutionärt gynnsamt.
Men många bortser från de genetiska aspekterna och anser att skönheten inom arkitektur och design huvudsakligen handlar om kulturyttringar, social tillhörighet, ideologier och trender och att smaken skiftar med den personliga identiteten, gruppidentiteten tidsepoken.
Pingpong-effekten
Som en flodhäst i ett vardagsrum drar tycke- och smak-diskussionerna till sig all uppmärksamhet. samtidig skapar tycke-och smak-debatter en ovetenskaplig pingpong-effekt som gör det lätt för den som vill slippa fördjupa sig i den grundläggande orsaken till varför vi tycker om en miljö eller inte.
Att diskutera kvaliteter eller brister i arkitektur, platsgestaltning, konst och design enbart ur ett personligt tycke- och smakperspektiv är en bräcklig grund att stå på när det handlar om hur vi kan bygga miljöer med mänskliga värden, som bidrar till hälsa, livskvalitet och skönhetsupplevelser.
Det finns många exempel på att det som i början ansetts vara vackert, i längden förlorat sin dragningskraft, därför att det byggda inte långsiktigt tillgodosett allmänmänskliga behov och förväntningar.
Skönhet och identitet
Skönhetsupplevelsen – poesi, musik, design, konstnärlig utformning och utsmyckning har genom alla tider varit viktig, därför att den ger arkitekturen en betydelsefull identitet. Mångfald och intressanta detaljer ger byggnader och områden ett personligt tilltal, ögonfröjd och glädje. Utsmyckning berättar en historia om byggnadsverket, platsen och arkitekten, vilket även brist på konstnärlig utsmyckning gör.
Variation och unika detaljer skapar en begriplighet och meningsfullhet. Det konstnärliga vittnar om hantverksskicklighet och kvalitet, personlighet och resurser. Men det handlar inte om mode och trender – upplevelsen av det vackra eller fula handlar huvudsakligen om evolutionens logik.
Fult, vackert eller bara mänskligt
Alla upplevelser, även upplevelsen av det fula eller vackra påverkar våra biokemiska och fysiologiska processer och därmed även våra empatiska och sociala förmågor. De påverkar prestation, beteende, livskvalitet och hälsa. Ju bättre vi förstår de här betydelsefulla sambandet hur intrycken från den omgivande miljön påverkar nervsystemet, desto bättre kan vi gestalta arkitektur som är fördelaktig för både oss själva och andra.
Att skapa trivsamma och användbara livsmiljöer förutsätter både god kunskap om omgivningens historia och framtida möjligheter, om byggnadskonst och estetik, men också intresse för och kunskap om hur platsen kommer att fungera för de människor som ska använda den, vilket förutsätter relevant kunskap om både allmänmänskliga och specifika behov och preferenser.
Säkert, farligt eller livsfarligt?
I kommande artikel beskriver vi hur omgivningen kan påverka oss ur ett säkert, farligt eller livsfarligt perspektiv.
Utdrag ur artikeln:"Platser kan kännas på olika sätt. En del platser upplevs som så vänliga och trygga att de triggar en kaskad av må-bra-hormoner i människokroppen, en riktig änglakyss. Andra upplevs så obehagliga att det känns som ett djävulsbett. Arkitekt Annika Brommesson förklarar vad som händer i oss på bra respektive dåliga platser".
Säkert, farligt eller livsfarligt?
Torghandeln har varit livfull. Vid torgstånden har alltifrån ostar, grönsaker och frukt till kött, konditorivaror och[ab1] tingeltangel sålts, men nu börjar man plocka ihop för att stänga. Jag njuter av eftermiddagen, folkvimlet och dofterna, köper en påse apelsiner och promenerar sedan hemåt. När jag viker av in i den gamla stadsdelens smala, skuggiga gränder blir det genast ödsligt och tyst. Höga, smala husfasader, sliten puts, stängda fönsterluckor och en lukt av mögel möter mig. I en dörrnisch litet längre fram sitter en man med en hund och iakttar mig. Mina klackar hörs mot kullerstenen när jag skyndar förbi. Vidare in i de vindlande gränderna, med obekanta människor, dofter och ljud, känner jag mig nu inte riktigt säker. Var är jag? Har jag gått fel? Oro och obehag smyger sig på. Hur hittar jag tillbaka hem?
Känslor är hjärnans sätt att informera kropp och själ om nuläget och guidar oss mot det mest fördelaktiga alternativet och bort från det ofördelaktiga, så det gäller att ha insikt i vad vi känner och vad det innebär.
Den vandrande urtidsnerven
Vagusnerven, som ofta kallas den vandrande nerven, är en betydande regulator av det autonoma nervsystemet i vår kropp. Vårt autonoma nervsystem, perceptionen och hjärnan söker ständigt och undermedvetet av omgivningen efter tecken på säkerhet, fara eller livsfara.
I sin bok Our Polyvagal World, beskriver Stephen Porges, professor i psykiatri vid University of North Carolina, sambandet mellan känslan av säkerhet och trivsel och fara och vantrivsel.
I Den Polyvagala teorin förklarar Porges den grundläggande orsaken till att vi trivs bättre på vissa platser än andra.
Teorin går ut på att hur vi känner oss ligger till grund för våra reaktioner och för hur väl kroppen fungerar fysiologiskt och biokemiskt. Detta för att kroppen ska reagera på mest gynnsamt sätt för vår säkerhet och överlevnad.
Vagusnerven är kroppens längsta nerv och fungerar som den främsta informationskanalen mellan hjärnan och de flesta inre organ, som hjärtat, lungorna och mag-tarmsystemet. Den reglerar lugn och ro och motverkar stress genom att sänka hjärtfrekvensen och blodtrycket. Den skickar signaler som startar matsmältningsprocesser och reglerar hur vi tar upp näring.
Vagusnerven kan dämpa inflammatoriska processer i kroppen, vilket forskas på för immunförsvarsrelaterade sjukdomar.
Cirka 80–90 procent av nervtrådarna skickar information från kroppen till hjärnan, vilket påverkar vårt humör och vår mentala hälsa.
Vi vet att vi har problem med vagusnerven när vi lider av sömnsvårigheter, spänningstillstånd eller diffusa magbesvär. Långvariga stressymptom tyder på en obalans i vagusnervens funktion.
Säker
Känslan av att vara säker aktiverar lugn- och roresponsen i vårt autonoma nervsystem. Betydelsen av en säker omgivning finns nedärvd djupt i våra överlevnadsinstinkter. Omständigheter på en plats som bidrar till att vi känner oss säkra och trygga ökar välmående mätbart. På en plats som upplevs säker ökar motståndskraften mot livets utmaningar och motivationen att pröva nya vägar. Rädslan släpper, hjärtfrekvensen blir lugn och jämn, andetagen blir djupa, vi får tillgång till vår förmåga att läsa av kroppsspråk och ansiktsmimik på människorna omkring oss. Vi förmår lyssna in tonläge och röstmelodi på det som sägs och kan stänga ute oväsentliga ljud och rörelser.
Hälsofördelarna är många. När vi känner oss säkra ökar förutsättningarna till ett friskt hjärta, normalt blodtryck, ett starkt immunförsvar, bra matsmältning och sömn. Vi upplever omvärlden som en helhet och samspelar med omgivningen och människorna i den.
En omgivning som känns säker öppnar flödet för vår positiva energi, så att vi tillåts fokusera på det behagliga i stället för att oroa oss för det obehagliga. Vi kan släppa vår vaksamhet, vilket gör så att vi kan tillåta oss att bli nyfikna på omgivningen. Det här tillståndet kan lägga grunden för det vi kallar kreativt flow, vilket bidrar till kreativt tänkande och innovativ utveckling.
Om vi vill må bra och ha medgång i livet behöver vi minska våra orostankar och vara i omgivningar med förhållanden som hjälper oss att göra det. Vad vi än sysselsätter oss med och strävar efter, så har vi större möjlighet att lyckas i miljöer där vi känner att vi duger som vi är och har möjlighet att koncentrera oss på det vi behöver och vill.
En plats ur fyra upplevelseperspektiv
-
Ur ett fysiskt perspektiv kan en plats som känns säker upplevas organiserad, välskött, estetiskt tilltalande, ha inslag av vacker natur, erbjuda varierande lockande möjligheter och ett meningsfullt utbud av varor och tjänster
-
Ur ett psykiskt perspektiv kan en plats som känns säker ge känslan av att vara bekant, meningsfullt sammanhängande, orienterbar och behaglig och stödja vår sinnesstämning i positiv riktning.
-
Ur ett socialt perspektiv kan en plats som känns säker ha ett varierande folkliv, kännas inbjudande och ge möjligheter till spontana möten.
-
Ur ett kulturellt perspektiv kan en plats som känns säker få oss att känna oss inspirerade, att vi passar in och är accepterade som vi är och att vi kan läsa av och agera utifrån de kulturella mönstren som finns där.
12 tecken på att en plats känns säker
-
Inbjudande – platser av varierande slag att hänga, mötas och umgås
-
Överblickbar och valbar – möjlighet att välja aktivitet, känsla av överblick
-
Trygg - visuellt tydlig, välskött, omtänksamt utformad, belyst, inga tecken på hot och våld. att vara trygg med att hälsa, småprata och ha ögonkontakt med andra. Gångstråken säkert separerade från cykel- och biltrafik, varutransporter.
-
Lätt att hitta – bekvämt sammanhängande med andra trivsamma platser
-
Lätt att nå – gå, cykla och åka kollektivt till
-
Lätt att stanna till - plats att mötas, stå, sittplatser av varierande slag
-
Behagligt klimat - Dagsljus, utblick, skydd mot sol, regn och blåst, kyla och hetta.
-
Mänsklig skala - Lagom stort och litet, ögonhöjd, gå och förstå
-
Livfull – intressant folkliv att ta del av och betrakta.
-
Möjligheter och erbjudanden - service och utbud av det vi behöver
-
Intressant – erbjudanden, njutbara ting och inspirerande aktiviteter
-
Skönhet och natur - intryck från natur, träd, glittrande vatten, susande lövverk, fågelkvitter och vackra ting. Inslag av mystik, lockande att utforska och uppleva.
Farlig
Skolresan gick till Paris. Arrangören hade hittat ett hotell där man var villig att ta emot 26 svenska tonåringar till ett överkomligt pris. Ungdomarna skulle göra en veckas praktik på olika arbetsplatser och skulle därför röra sig själva till och från. Rektor är med på resan. Hon förmanar ungdomarna direkt efter ankomst: Det här är inga fina kvarter. Var försiktiga när ni går ut. Svara inte på tilltal, titta inte på folk. Le inte mot främlingar. Gå raskt, titta rakt fram och försök samordna så att ni inte går ensamma här närmast hotellet.
När omgivningen upplevs som farlig aktiveras sympatikus, hotresponsen, den näst äldsta delen av vårt autonoma nervsystem, vilket triggar i gång kroppens kortisol- och noradrenalinproduktion. Det gör att våra känslor glider på en skala alltifrån lätt obehag, olust, frustration ner till oro och rädsla. Långvarig oro och stress bryter ned våra kroppsliga system och är sjukdomsalstrande. Immunförsvaret försämras, hjärta och blodkärl slits, mage och tarmsystem krånglar och hjärnan minskar sin kognitiva förmåga.
Att leva i en kropp som ständigt är beredd på försvar gör det svårare att njuta av livet. Stress och oro förbrukar vårt empatiska och kreativa kapital och även förmågan att känna glädje och mening. Ett mycket starkt skäl att reducera stressande miljöfaktorer för att i stället skapa trygga och trivsamma miljöer.
Indikatorer på en farlig plats
-
Fysiskt perspektiv – svårt att nå, obekväm, svårt att orientera sig, bristfälligt sammanhängande med den vidare omgivningen. Dunkel, dålig överblick, trånga passager eller ödsliga vidder. Oskyddad mot väder och vind. Vanskött.
-
Psykiskt perspektiv – Omänsklig skala, för högt, för stort, för brett, för långt. Begränsad rörelse- och handlingsfrihet. Känns meningslöst, svårbegripligt och obehaglig. Tar inte hänsyn till våra förmågor och behov.
-
Socialt perspektiv – få tecken på mänsklig omsorg, inget intressant att göra eller betrakta, dåligt utbud av gemensamma aktiviteter och service. Svag identitet och karaktär, tecken på fientlighet, vanmakt och uppgivenhet, våld och brott. Avvisar spontana möten, vänliga samtal, trivsam samvaro eller stilla betraktelse.
-
Kulturellt perspektiv – få oss att känna oss avvikande eller oinbjudna. Bristfälligt utbud av varor, tjänster och kulturella aktiviteter. Stämmer dåligt med våra värderingar och intressen.
Farlig – några känslomässiga reaktioner
-
Vaksamhet, kamp eller flyktberedskap. Misstänksamhet, letar efter negativa tecken.
-
Tunnelseende och avskärmning. Vi slutar lyssna och resonera och känner inte igen oss själva. Vi kan tystna eller bli högljudda, undvikande eller irriterade och otåliga.
-
Osäkerhet, ledsamhet och uppgivenhet. Vi isolerar oss, begränsar oss och vågar inte vara oss själva, eller uttrycka en avvikande mening.
-
Ilska eller irritation. Vi reagerar och beter oss på sätt som kan kännas hotfulla för andra.
Vi undviker helst att möta platsen eller situationen igen och reagerar snabbare med stress nästa gång vi gör det. Kan vi inte undvika den riskerar vi att känna ångest- eller panik, få koncentrationsproblem eller problem att slutföra aktiviteter.
Farlig – några kroppsliga reaktioner
-
Kroppen förbereder oss instinktivt på försvar eller flykt för att göra det som krävs för att komma undan obehaget.
-
Blodtrycket går upp och hjärtfrekvens ökar, matsmältningssystemet och immunförsvaret tar en paus, eftersom stor del av kroppsenergin leds om till musklerna. Vi blir Illamående, torra i munnen, behöver gå på toaletten och tappar ork och lust. fysiska problem som hjärtsjukdomar, högt blodtryck, högt kolesterol, sömnproblem, viktökning, minnesproblem, huvudvärk kan bli följden.
-
Musklerna spänns vilket kan ge kroniska spänningar i nacke, axlar och rygg, magproblem och minskad motståndskraft mot sjukdom eller andra påfrestningar.
-
Pannloben, vår hjärnas central för omdöme stängs av. Vi får sämre social förmåga, sämre minneskapacitet och förmåga att lösa problem och att tänka kreativt. Vi gör fler misstag och tankevurpor och blir klumpigare i finmotoriken. Vi får sämre förmåga att tolka kroppsspråk och sociala budskap, uppfatta höga ljudfrekvenser, vänliga tonlägen, vänlig beröring och kroppsspråk eller ansiktsuttryck.
Livsfarlig
Känslan av livsfara – aktiverar den andra delen av parasympatikus, reptilhjärnan, vår spela-dödreaktion. Det här är den allra äldsta delen i systemet som vi ärvt från reptilerna. Rädsla och oro utlöser överlevnadsinstinkter som har bakats in i vårt system genom årtusenden av evolution. Känslan av livsfara kan göra oss handlingsförlamade. Vi kan bli tillfälligt paralyserade eller svimma. På längre sikt kan tillståndet göra oss deprimerade.
Livsfarligt – fysiska och känslomässiga reaktioner
-
Stel av skräck, handlingsförlamad eller fysiskt paralyserad
-
Vanmakt, en känsla av overklighet, att inte finnas till.
-
Hopplöshet, uppgivenhet, övergivenhet – för trött att tänka eller handla. Allt känns tomt, dött och mörkt.
-
Avskärmning, minnesproblem, depression, isolering och total brist på energi för att fungera i det dagliga livet.
-
Kronisk trötthet, fibromyalgi, magproblem, lågt blodtryck, typ 2-diabetes och viktökning.
Djävulsbettet – farligt hela tiden
Stressframkallande faktorer framkallar det skadliga stresshormonet kortisol, som påverkar vår biokemi. Upplevelsen av en skrämmande vardag gör att vi tappar det som vår kropp och våra sinnen behöver för att fungera.Miljöer som stressar oss överlastar vårt känsliga nervsystem och bidrar till en förhöjd koncentration av stresshormonerna adrenalin och kortisol i blodet, vilket i det långa loppet bokstavligen kan förgifta oss.
Inte oss själva
När vi ständigt känner oss osäkra eller ängsliga ändras vår tolkning av sinnesintryck. Saker smakar, ser ut, luktar och låter annorlunda. Saker vi tycker om kan förlora sin mening. Man skulle kunna jämföra det med ett tillstånd av smärta. Där vi inte känner oss säkra blir allt helt enkelt värre än vad det skulle kunnat vara – hjärnan fokuserar på överlevnad i stället för på njutning och utveckling.
När våra sinnen blir överlastade skapas oro som gör att vi får svårare att koncentrera oss och ta in och minnas ny kunskap. Motivationen och förmågan att förstå oss på och samspela med andra minskar, vi blir mindre kreativa och får minskad kapacitet. Vår förmåga att tänka kritiskt minskar.
Det är särskilt allvarligt om barn känner sig hotade under en stor del av tiden. De är beroende av de vuxna och har små möjligheter att påverka sin situation. De behöver meningsfull utevistelse och utelek och stunder av ömsesidighet, lugn och ro. Om barnen ständigt befinner sig i oro exempelvis i en stökig skolmiljö försvåras utvecklingen av deras omogna nervsystem.
[ab1]Porges "Den Polyvagala Teorin"
[ab2]Gehl "Den Mänskliga Dimensionen",
Var kände du dig hemma sist?
om den livsviktiga hemkänslan
Slottet Versailles utanför Paris var den mest exklusiva och trendriktiga miljö som 1600-talets Frankrike kunde erbjuda, men slottet var ändå känt som en oattraktiv plats; Versailles hade storslagen och trendriktig arkitektur, makalös konst och utsmyckning, men där fanns inga toaletter och Ludvig XIV höll sina gäster i oviss väntan om huruvida de var verkligen var välkomna! I folkmun talade man om otryggheten och stanken vid Versaiiles. Det var inte lätt att trivas och att känna sig hemma där.
”Relationen till en plats kan väcka känslor alltifrån kärlek och trygghet, till rädsla, hat och osäkerhet"
Lynne Manzo, miljöpsykolog
Är det individuellt vad man trivs med? Nej, nästan inte alls.
Vi vet för det mesta vad vi trivs med (eller inte), men vet vi varför?
Det finns ställen där de flesta omedelbart känner sig hemma och är beredda att slå sig ned åtminstone tillfälligt. Platser som inger hemkänsla. Och att känna sig hemma är bokstavligen livsviktigt för oss. Att känna sig hemma innebär att trivas och må bra. och när vi trivs fungerar vi som bäst, både till kropp och själ. När vi mår bra får vi kraft att leva vårt liv och lyckas med våra intentioner
Det handlar inte om snyggt eller fult. Absolut inte.
Trendriktig arkitektur
Trendriktig arkitektur, inredning eller god smak är inte hemligheten bakom hemkänsla och trivsel, fastän många inbjudande bildreportage vill locka oss att tro att det. Hemkänsla eller motsatsen, att inte känna sig hemma, grundar sig på hur vår hjärna fungerar och har fungerat allt sedan våra förfäders liv i den vilda och farofyllda naturen. Att trivas är ursprungligen en fråga om överlevnad och reproduktion och om våra starkaste drivkrafter; att undvika det obehagliga och att söka det som känns bekvämt, njutbart och tryggt. Vi behöver förutsättningar som möter våra grundläggande behov och några av de främsta är att känna sig trygg, fri och att höra till.
Hemkänsla litet överallt
Hemkänsla kan uppstå litet överallt. Den behöver inte vara knuten till en specifik plats eller grannskapet där vi bor, även om karaktären på miljön runtomkring oss påverkar. Det kan vara ett kort besök – som när man tar en korv på Circle K, likaväl som en arbetsplats, ett hotellrum, ett hus, ett torg, en stad. En glänta i skogen eller en rastplats vid vägen. Men det kan också gälla för ett sammanhang eller en situation. Vi kan känna oss hemma bland vännerna på en digital plattform, i en speciell arbetssituation eller bland medlemmarna i bridgeklubben.
Det finns portar och trapphus som liksom omsluter en med en vänlig känsla. Vi kan förnimma några sekunders lycka när vi möter en vänlig blick eller växlar några vänliga ord med grannen. En skön sittplats under trädet utanför porten där vi bor, eller en behaglig och skyddad plats med utblick över torget där vi kan betrakta folklivet kan ge oss en fin stund av stillhet.
Hemligheten bakom hemkänslan
Hemligheten bakom varför hemkänslan är livsviktig är att när vi trivs stängs kroppens stressystem av och kopplar på vårt lugn-och ro system. Hjärnan får en dusch, en ”änglakyss”, av måbra-hormonerna dopamin och oxytocin, vilket får vår kropp och själ att må bra och återhämta sig. När vi känner att vi trivs blir vi både klokare, snällare, vackrare, friskare, mer tilldragande, kreativa och presterar bättre.
I miljöer där vi inte trivs, vädrar nervsystemet fara och hjärnan får en dusch, ett "djävulsbett", av stresshormonet kortisol som skickas ut i blodomloppet. Kortisol är till för att snabbt kicka igång oss för att rädda oss från faran, men kortisol förgiftar oss bokstavligen långsamt om vi utsätts för det under längre tid. I sådana stressframkallande miljöer skulle man kunna säga att vi blir platsförgiftade. Vilket kan få allvarliga konsekvenser för vår livskvalitet och hälsa
Kan man bygga hemkänsla?
Vetenskapliga studier visar att man bokstavligen kan bygga in trivselfaktorer i en miljö och att man kan bygga bort sådant som gör oss obekväma och kanske till och med rädda, det som kallas stressorer. Det finns bevisligen miljöer som är så omänskligt utformade och förvaltade med en sådan brist på mänsklig omsorg, att de blir en grogrund för våld och brottslighet, vilket kan skapa ofrivillig ensamhet och bristfälliga sociala sammanhang som på lång sikt kan göra oss sjuka. Allt handlar i grunden om våra starkaste drivkrafter att undvika hot och söka det som vi mår bra av.
Det lustiga är att de allra flesta människor reagerar på samma sätt på vissa komponenter i miljön. Vi är alla unika, men över 90% av våra känslomässiga reaktioner är allmänmänskliga. Det vill säga att vi skrattar, gråter, njuter av och är rädda för ungefär samma saker världen över. Och även de sköna miljöerna har vissa drag gemensamma.
Vi känner oss hemma i miljöer och sammanhang som:
-
Känns inspirerande och trygga. Vi inspireras av det vackra och konstnärligt utförda. Och tycker om ett visst mått av oförutsägbarhet och mystik
-
Signalerar ”faran över” och tid för trivsamt umgänge.
-
Känns välkomnande och vänliga, som känns bekanta och där vi kan orientera oss, som är småskaliga, har en tydlig karaktär som vi känner oss bekväma med.
-
Känns sammanhängande och meningsfulla både rumsligt och socialt, där vi kan slappna av, duga som vi är, där vi har handlingsfrihet och känner oss socialt inkluderade.
-
Känns behagligt livfulla, som ger oss intressant information och möjligheter som väcker vår glädje och nyfikenhet och som kanske överraskar oss på ett positivt sätt.
-
Innehåller användbara arrangemang och erbjudanden, tecken på mänsklig omsorg, omtanke och personligt ansvar.
-
Har ett behagligt klimat både inne och ute, en skyddad och samtidigt överblickbar miljö. Tex att sitta på den bänken vid den solvarma väggen och betrakta folklivet på torget.
-
Har intressanta, varierande och vackra detaljer i ögonhöjd att betrakta och kanske förundras över.
-
Ger oss glimt av vacker natur, ljus och rymd. Det har visat sig i studier att vi både mår bättre, samarbetar bättre och presterar bättre på en arbetsplats med utsikt över grönska och natur. Patienter som vårdas på sjukhus efter en operation läker bättre och snabbare om de har utsikt över behaglig natur.
-
Har sittplatser, sittplatser, sittplatser. Vi älskar skyddade, bekväma och användbara sittplatser.
Koncentration eller fascination?
Vi behöver stimulans för alla våra sinnen hörsel, syn, doft, smak och beröring och meningsfulla sysslor för att trivas, det som kallas riktad koncentration, men vi behöver också lugna miljöer som erbjuder återhämtning genom mjuk fascination, som att betrakta en vacker och stilla naturmiljö, att lyssna till sprakande eld, porlande vatten eller fågelsång. Det har visat sig att människor som har nära till naturmiljöer och dagligen vistas en stund där kan hålla sig friskare och leva längre. Det räcker med tio minuters promenad i en naturmiljö för att koppla på vårt återhämtande lugn-o-ro-system.
Platser väcker känslor
Platser kan väcka starka känslor av minnen som vi kanske till och med glömt. Och minnen kan färga upplevelsen av en plats och spela oss spratt. Vi har minnen från våra egna upplevelser men vi bär också på undermedvetna, nedärvda minnen från våra förfäder.
Att känna obehag i mörka trånga utrymmen, inför främmande människor, ödsliga eller svårorienterbara miljöer eller på platser där det förekommer plötsliga rörelser eller ljud- och ljuseffekter behöver inte ha orsakats av någon personlig upplevelse. Det handlar om hur vår hjärna byggt upp våra överlevnadssystem. Och vi minns det obehagliga sex gånger starkare än det som vi upplevt som behagligt. Den svarta farliga hunden minns vi tydligare än den lilla söta svarta hundvalpen.
Barndomens minnen
Men platser kan också vara förknippade med behagliga minnen. Minnen från vår barndom kan vara starka. Vi talar ibland om mammas gata, mormor kök, bästa platsen på jorden, ett litet eget paradis… Vem kommer inte ihåg sin barndoms somrar eller lekplatser. Barn som får bygga koja i naturen blir mer sociala, frimodiga och har lättare att lära. Och vi håller oss livet igenom friskare med en liten täppa utanför tröskeln.
Hemkänslan eller bristen på hemkänsla och tillhörighet styr våra liv. Och att det inte är ett dugg mystiskt. Det beror helt enkelt på hur vår hjärna är formad och fungerar.
Vad är en plats?
– Vad är en plats? frågade en vän som jag diskuterade fenomenet bra platser med. Ja, det finns många definitioner av begreppet plats. En klar favorit är tolkningen som Simon Unwin , emeritusprofessor i arkitekturteori, står för. Han menar att det som uppfattas som en materiell plats, egentligen är en imaginär bild som uppstår i betraktarens uppfattningssfär och tankevärld.
Plats, behov & tanke
Det vi upplever som en specifik plats uppstår alltid ur ett behov och en tanke. Vi människor är platsmakare som genom hundratusentals år tänkt ut, organiserat, strukturerat, arrangerat och formgivit platser för olika behov och ändamål. När vi har behov av att utföra en arbetsuppgift, behöver vi först se ut och organisera en ändamålsenlig plats att vara på för att göra det möjligt.
En plats kan vara stationär eller dynamisk. Just nu – när du läser den här artikeln – omges du sannolikt av en stationär plats, till exempel din arbetsplats eller hemma i din läsfåtölj. När du rör sig framåt mot ett mål, omges du av en mer dynamisk och skiftande plats, tills du kommit fram till nästa stationära plats, som kan vara dynamisk för någon annan, som till exempel när du sitter på en bänk och betraktar andra människor gå förbi eller som när du vandrar från butik till butik i en shoppingarena.
En föränderlig karaktär
Karaktären på en plats kan delvis förändras beroende på situation, dygnstid, årstid, klimat eller efter användarens rörelser. Platser kan antingen vara skärmbaserade som i den virtuella världen eller materiella som i den verkliga världen. Vi kan drömma eller fantisera om platser, så att de upplevs som verkliga av hjärnan. Även dessa fantasiplatser påverkar våra inre processer.
Vi inser sällan hur mycket upplevelsen av alldagliga platser som kön på snabbköpet, grannskapet där vi bor, parken, arbetsplatsen eller kupén i ett fordon påverkar vår livskvalitet och hälsa.
Vi tar ofta platsen där vi just befinner oss för given, men miljön runtomkring där vi just befinner oss är just då den viktigaste i vårt liv. Så satsa på att skapa eller röra dig i vardagsmiljöer som berikar hjärnan. Det är bokstavligen livsviktigt.
Hjärnberikande platser
Peter Eriksson är en svensk hjärnforskare och psykolog, känd för att arbeta med The Healthy Mind Platter – den mentala tallriksmodellen – ett ramverk för mental hälsa framtaget av Dr. Daniel J. Siegel och Dr. David Rock. Peter Erikson menar att när hjärnan får vad den behöver mår vi bra och får lust och kraft att leva. I A Healthy mind Platter, beskriver han sju ingredienser: sömn, lek, reflektion, vila, social aktivitet, fysisk aktivitet, och fokus – alltså möjlighet att arbeta koncentrerat utan att bli störd.
Är du uppmärksam?
Intryck som känns trygga och bekanta behöver sällan uppmärksammas. För att spara energi sållar hjärnan till viss del bort det som upplevs vara under kontroll. Vi vänjer oss snabbt vid till exempel dofter vi först reagerat på, om vi bedömer att allt är under kontroll. Men om saker och ting förändras, stör eller känns hotfullt – då kopplar hjärnan blixtsnabbt på vaksamhetssystemet igen. Det finns många omgivningar som har så många störande intryck att de frekvent påkallar vår uppmärksamhet, vilket stjäl energi och tröttar ut hjärnan. Miljöpsykologerna Rachel och Stephen Kaplans forskning kring olika sorters uppmärksamhet baseras på studier av hjärnans sätt att reagera på de sinnesintryck vi uppfattar från omvärlden.
Känns det inte bra, är det inte bra
Den primära nyckeln till lyckad platsgestaltning är att den upplevs säker, så att de som vistas där kan slappna av och återhämta sig. Jag säger upplevs säker, därför att det är hur vi känner som är det viktiga. Känns det inte bra, så är det inte bra.
Omständigheter på en plats kan öka eller minska vår oro. Känslan av trygghet och säkerhet på en plats ökar både materiell och immateriell värdeutveckling.
Finns det lyckliga platser?
Karaktären på en plats och omständigheterna där, kan få oss att känna både lycka och intelycka, vilket lagras i vårt minne. Arthur C Brooks professor i Happiness på Harvard Kennedy School definierar lycka som en djupare känsla av glädje, tillfredställelse och mening, vilken även kan innebära en känsla av njutning. Miljöer vi förknippar med lycka blir attraktiva och åtråvärda.
Filosofen, författaren och psykoterapeuten Alan De Botton skriver i sin bok Architecture of Happiness:
” Våra byggda miljöer är uttrycksfulla påminnelser om vilka vi är eller kan bli. De kan påverka vårt sätt att vara genom att utstråla ordning, lugn motsatsen – oreda och fientlighet. Arkitekturens makt påverkar vårt humör, våra tankar och vårt beteende"
Det som gör oss lyckliga eller mindre lyckliga är till viss del personligt och situationsberoende, men enligt lyckoforskningen även till stor del genetiskt och allmänmänskligt, eftersom alla upplevelser styrs av hur hjärnan och det autonoma nervsystem arbetar – vilket i grunden är lika för alla.