PLATSENS MAGI
& HJÄRNANS MASKINERI
"Platsen, sinnet och kroppen är inte åtskilda; En själfull omgivning som ger dig tankar som får dig att må bra, resulterar i ett undermedvetet program som därefter formar din personlighet. Det handlar inte om någon mystisk kraft; alla har potential att förändra sin personlighet och sitt liv"
Joe Dispenza
Varför trivs vi bättre här än där?
Vad är det som gör en plats trivsam eller otrivsam? Obehaglig eller rentav magisk? Den frågan har arkitekt Annika Brommesson funderat över under en stor del av sitt yrkesliv. Hon har följt forskning i vitt skilda ämnen som filosofi och psykologi, hjärnan, nervsystemet och den mänskliga dimensionen för att finna svar på gåtan och sammanställt resultatet i sin kommande bok Platsens Magi, som utforskar och förklarar vad som gör att vi trivs bättre på vissa ställen och hur dessa insikter kan påverka våra liv. Den är avsedd som en vägledning för både yrkesverksamma och för dem som vill förbättra sina egna miljöer.
Karaktären betyder allt
Det är viktigt att förstå att karaktären och egenskaperna hos de platser vi vistas på har en betydande inverkan på vår hälsa och livskvalitet. Att reflektera över hur vårt hem bidrar till den återhämtning vi behöver, hur vår arbetsmiljö påverkar vår sociala förmåga och prestation, samt hur träningsmiljön kan optimera våra träningsresultat.
Platsers karaktär har förmågan att väcka känslor av inspiration och trygghet, men också av stress och oro. Känslor som startar reaktioner, som leder till beslut, som avgör hur vi agerar och hur lyckosamma vi upplever oss vara.Varje handling vi utför sker på en specifik plats, vars egenskaper och karaktär har direkt påverkan på hur väl vi mår och presterar. Forskning visar att vi generellt presterar bättre i vackra och natursköna miljöer.
Genom att förstå varför vissa miljöer är mer tilltalande än andra kan vi bättre utforma platser som främjar välbefinnande och prestation.
Platskänslan och nervsystemet
Under hösten ser vi fram emot att publicera en rad tvärvetenskapligt baserade artiklar ur boken, med ämnen som tycke och smak, trygghet och stress, och känslan av att vara hemma. Vi startar med en artikel om tycke och smak – flodhästen i vardagsrummet.
Vill du veta mer om hur platskänsla och hemkänsla påverkar oss, följ oss här!
.jpg)
TYCKE & SMAK
FLODHÄSTEN I VARDAGSRUMMET
"Skönheten finns i betraktarens öga, men samtidigt djupt i våra gener. Genom evolutionshistorien har det friska och hela varit sällsynt. I tider av hård kamp för tillvaron och ond bråd död var överflöd och prakt en symbol för fruktbarhet, hälsa och förmåga att skydda sin avkomma"
Annika Brommesson, Platsens Magi
Skönhet & överlevnad
Studier på Karolinska universitetssjukhuset visar att den personliga smaken endast till en mindre del är resultat av personlig eller kulturell bakgrund, utbildning eller trender.
Det vi dras till, tycker är vackert eller fult, har huvudsakligen att göra med sådant som genom hundratusentals år har ökat våra chanser till överlevnad och reproduktion. Att vi föredrar ljusa varma rum, rena lakan, fräscha frukter och välskötta djur framför motsatsen, kan till största delen förklaras med att det varit evolutionärt gynnsamt.
Men många bortser från de genetiska aspekterna och anser att skönheten inom arkitektur och design huvudsakligen handlar om kulturyttringar, social tillhörighet, ideologier och trender och att smaken skiftar med den personliga identiteten, gruppidentiteten tidsepoken.
Pingpong-effekten
Som en flodhäst i ett vardagsrum drar tycke- och smak-diskussionerna till sig all uppmärksamhet. samtidig skapar tycke-och smak-debatter en ovetenskaplig pingpong-effekt som gör det lätt för den som vill slippa fördjupa sig i den grundläggande orsaken till varför vi tycker om en miljö eller inte.
Att diskutera kvaliteter eller brister i arkitektur, platsgestaltning, konst och design enbart ur ett personligt tycke- och smakperspektiv är en bräcklig grund att stå på när det handlar om hur vi kan bygga miljöer med mänskliga värden, som bidrar till hälsa, livskvalitet och skönhetsupplevelser.
Det finns många exempel på att det som i början ansetts vara vackert, i längden förlorat sin dragningskraft, därför att det byggda inte långsiktigt tillgodosett allmänmänskliga behov och förväntningar.
Skönhet och identitet
Skönhetsupplevelsen – poesi, musik, design, konstnärlig utformning och utsmyckning har genom alla tider varit viktig, därför att den ger arkitekturen en betydelsefull identitet. Mångfald och intressanta detaljer ger byggnader och områden ett personligt tilltal, ögonfröjd och glädje. Utsmyckning berättar en historia om byggnadsverket, platsen och arkitekten, vilket även brist på konstnärlig utsmyckning gör.
Variation och unika detaljer skapar en begriplighet och meningsfullhet. Det konstnärliga vittnar om hantverksskicklighet och kvalitet, personlighet och resurser. Men det handlar inte om mode och trender – upplevelsen av det vackra eller fula handlar huvudsakligen om evolutionens logik.
Fult, vackert eller bara mänskligt
Alla upplevelser, även upplevelsen av det fula eller vackra påverkar våra biokemiska och fysiologiska processer och därmed även våra empatiska och sociala förmågor. De påverkar prestation, beteende, livskvalitet och hälsa. Ju bättre vi förstår de här betydelsefulla sambandet hur intrycken från den omgivande miljön påverkar nervsystemet, desto bättre kan vi gestalta arkitektur som är fördelaktig för både oss själva och andra.
Att skapa trivsamma och användbara livsmiljöer förutsätter både god kunskap om omgivningens historia och framtida möjligheter, om byggnadskonst och estetik, men också intresse för och kunskap om hur platsen kommer att fungera för de människor som ska använda den, vilket förutsätter relevant kunskap om både allmänmänskliga och specifika behov och preferenser.
Säkert, farligt eller livsfarligt?
I kommande artikel beskriver vi hur omgivningen kan påverka oss ur ett säkert, farligt eller livsfarligt perspektiv.
Utdrag ur artikeln:"Platser kan kännas på olika sätt. En del platser upplevs som så vänliga och trygga att de triggar en kaskad av må-bra-hormoner i människokroppen, en riktig änglakyss. Andra upplevs så obehagliga att det känns som ett djävulsbett. Arkitekt Annika Brommesson förklarar vad som händer i oss på bra respektive dåliga platser".